När Linköpings HC spelade klubbens första SM-final någonsin, 2007, fanns fyra spelare i truppen med LHC som moderklubb. Den mest framträdande, Magnus Johansson, minns upplevelsen med mycket glädje.
– Det måste jag säga även om vi förlorade, vilket var otroligt tufft, säger Johansson i Betssons podcast SHL-podden Retro.
Som 23-åring lämnade backen Magnus Johansson den dåvarande Division 1-klubben Linköpings HC för spel med Frölunda i Elitserien och först åtta säsonger senare återvände han till Östergötland. Då hade LHC blivit ett lag att räkna med i den högsta serien och 2007 lyckades klubben för första gången nå en SM-final. Väl där blev Modo för svåra, men Johansson har starka minnen från att få spela om Le Mat-pokalen med moderklubben.
– Ett starkt minne är när vi spelade SM-final med Linköping. Det måste jag säga även om vi förlorade, vilket var otroligt tufft, med hela den resan för mig som är uppvuxen i Linköping. Det var en mindre hockeyort i Sverige när jag växte upp till att spela SM-final mot klassiska Modo. Hela hockeysverige hade lagt ner och det spelades bara hockey i Linköping och Örnsköldsvik. Vår arena var relativt ny då och jättefin. Att då få spela en SM-final i min hemstad och att allt fokus riktas dit. Det var mäktigt, även om det var otroligt tungt att se Modo höja pokalen, berättar han i Betssons podcast SHL-podden Retro.
Det blev totalt 16 seniorsäsonger i moderklubben och ytterligare sex med Frölunda i Elitserien för “Mange”. Några andra klubbar representerade han aldrig på svensk mark och att de båda ligger honom varmt om hjärtat råder det inga tvivel om.
– LHC är min moderklubb och min förstaklubb, men Frölunda är definitivt min andraklubb. Jag har stora känslor kvar både för klubben och för Göteborg som stad. Jag bodde där från att jag var 23 till 30 ungefär och det var en väldigt speciell tid i livet. Jag hade mycket vänner där, även utanför hockeyn, och det var där jag utvecklades från Division 1-spelare till landslagsspelare. Det finns många fina minnen och Frölunda är en fin förening, säger han.
De senaste åren har dock Frölunda och Linköping oftast huserat i varsin ände av tabellen och enligt Johansson är den avgörande faktorn till det långsiktighet.
– Frölunda har lyckats med en långsiktig satsning. De tog ett grepp för ett antal år sedan där de gjorde en klar förändring. De har fantastiska förutsättningar, men de har också spelat en attraktiv hockey som har lockat mycket människor. De har en stor arena, vilket skapar bra förutsättningar för dem att göra sina satsningar. De har många gedigna människor, som säkert inte alltid syns, som har jobbat långsiktigt under många år. Linköping håller på att göra det, men där har vi en bra bit kvar, konstaterar han.
Året efter att Johansson var med och förlorade SM-finalen mot Modo så tog sig LHC till ännu en final. Då tvingades en NHL-spelande Johansson se östgötarna förlora på nytt och sedan dess har klubben inte nått den nivån igen. 47-åringen tror att det är en följd av att det blev för viktigt att vinna där och då.
– Det gick uppåt, uppåt, uppåt där ett tag med bland annat två raka SM-finaler och förväntningarna skruvades upp. Sedan har förutsättningarna kanske inte riktigt funnits, men man har gjort allt och skruvat för att det ska fungera här och nu. Då kanske man har tappat det där långsiktiga litegrann. “Vi måste ta det där första SM-guldet!”, vilket har gjort att det långsiktiga har fått ta stryk, säger han.
– I mitt tycke har man fattat för kortsiktiga beslut för att man känner att “Vi måste vinna i år”. Det har gjort att, när man inte lyckats så får man betala för det i några år efter det. Nu gör man förhoppningsvis en omstart och börjar jobba långsiktigt, vilket är otroligt utmanande i den här branschen eftersom man riskerar att åka ur. Därför kan man inte bara tänka långsiktigt, utan nuet måste vara med också. Balansen mellan att vara här och nu, men samtidigt kunna tänka tre, fyra, fem år framåt. Det är utmaningen för alla SHL-klubbar, men där har Frölunda varit duktiga.