Skröder: “Det var brutalt i Frölunda”

Hem » SHL Podcast » Skröder: “Det var brutalt i Frölunda”

Norrmannen Per-Åge Skröder är den bäste utländske poängplockaren i SHL:s historia, men nu berättar han om den tuffa övergången från norsk hockey till svensk i slutet av 90-talet.
– Det var en brutal övergång till sommarträningen i Frölunda, säger Skröder i Betssons podcast SHL-podden Retro.

Sommaren 1998 valde den norske talangen Per-Åge Skröder att lämna hemlandet och Sparta Sarpsborg för spel i Sverige med Frölunda. Därefter svarade han för hela 513 poäng (260+253) på 856 matcher över 18 säsonger i Elitserien och SHL, men inledningen i Göteborgsklubben blev inte vad han hade tänkt sig. Detta då det inte fanns speciellt många norska spelare i ligan sedan tidigare och trots att det norska landslaget hade gjort mycket för att ge sina spelare smakprov på den tuffa världshockeyn.

– Nej, det fanns bara några enstaka norska spelare. Jag tror att det fanns en gräns på två stycken per lag precis innan jag kom, så det var svårt att komma ut som norsk. Jag hade flyt att komma upp när vi satsade ganska hårt i Norge på ungdomarna. Isbjörnsprojektet hette det. Vi fick bra träning och bra matcher. Vi åkte ofta iväg med ett ungt landslag så vi kom ut och fick bra motstånd, säger Skröder i Betssons SHL-podden Retro.

– Vi var bland annat i Kanada och fick en tuff resa där. Vi hade Leif Boork som tränare och han ville väl härda oss lite. “Leffe” var bra för oss som kom upp. Han hade koll på läget. Vi fick den här resan till Kanada där vi flög över till Winnipeg. Vi åkte runt där och spelade fem matcher. Det var tufft, men vi klarade oss ganska bra. De hade ett eget landslag som åkte runt och spelade också som inte var deras bästa, men det var bra matcher för oss.


Lyssna på SHL-podden i iTunes

Spela på SHL


Modo-ikonen berättar vidare att matcherna och välkomnandet i Kanada inte var direkt snälla och trevliga.

– Vi spelade i något indianreservat och i någon gruvby och det härdade oss ordentligt, så det var riktigt kul att åka dit och få se det. Det var tufft på läktarna, mot oss och matcherna var tuffa. Man var tvungen att slåss, säger norrmannen.

– Det var tur att han var liten han jag mötte. Jag var het när jag var yngre och det var efter en blockering som jag var framme och det var bara att hålla i sig. De står upp för sin målvakt och jag var inne och rotade där framför mål, men som tur var hann jag se att han ville slåss. Jag fick bara hålla i mig.

När flyttlasset väl gick till Göteborg så kastades han rakt i en försäsongsträning som var långt mycket jobbigare än vad han var van vid.

– Det var en brutal övergång till sommarträningen i Frölunda. Det var många, många snäpp vassare och brutalare än vad jag var van vid. Jag kom nästan direkt från VM också, utan speciellt mycket vila, rakt in i det.

Du var inte först på testerna, eller?

–  (skratt) Nej, jag låg och samlade upp de där bak.