Under 00-talet var Jonathan Hedström en av de stora profilerna i elitserien och det blev även NHL- och VM-spel för Boliden-sonen. I efterhand har dock mycket kommit att handla om hans psykiska ohälsa.
– Jag har jobbat extremt mycket med min självkänsla, säger Hedström i Betssons podcast SHL-podden Retro.

En karriär som summeras med elva säsonger i elitserien, 83 NHL-matcher och tre VM-turneringar, varav en silvermedalj, brukar oftast låta uteslutande positivt, men för Jonathan Hedström blev saken en annan. Efter att under många år balanserat karriären på isen med ätstörningar och psykisk ohälsa så har åren efter karriären ägnats mycket åt rehabilitering, bot och bättring.

Hedström gjorde sig ett namn som en tuff retsticka med ett språk som kunde reta gallfeber på motståndarna. Mycket av det säger han sig först i efterhand ha börjat problematisera och ifrågasätta.

– Det är en bra fråga, men jag tror att det mesta har kommit efteråt. Jag tror kanske inte riktigt att jag förstod då. Det var en roll jag hade, att vara den typen av spelare, och jag har verkligen skrikit precis allting från könsord till you name it och varit väldigt frispråkig. Det kanske fanns en viss osäkerhet där också. Att det är lättare att skrika än att få på något vänster, säger Hedström i Betssons podcast SHL-podden Retro och menar att hans dåliga mående gick ut över andra personer på och runt isen.

– Jag har jobbat extremt mycket med min självkänsla och det som jag är ute och pratar mycket om nu är ju att man, i den här machokulturen, kan vara en reko spelare trots att han man inte håller på och mobbar andra. Det är en typ av mobbing, så är det.


Lyssna på SHL-podden i iTunes

Spela på SHL


42-åringen, som avslutade elitkarriären i Timrå 2013, drar sig inte för att konstatera att han rentav skäms över saker han har sagt och gjort.

– Ja, absolut. Där är det väl dock så att man någonstans måste förlåta sig själv också. Det var en del av mig, jag hade den rollen och jag gjorde dumma val många gånger, men samtidigt kan jag inte haka upp mig på det hela livet. Jag var tvungen att förlåta mig själv och ta tag i saken och nu känns det som att jag gör en bra grej, berättar den tidigare Luleå- och Djurgårdsforwarden.

Det var dock inte gjort i en handvändning att bearbeta känslorna kring det som sagts och gjorts.

– Ja, det tog typ fem år. Det var mycket grejer som är svårt att prata om. Det var en del av jobbet att vara borta mycket från familjen, men det är mycket annat som har hänt där jag har sagt dumma grejer och kanske inte alltid varit så snäll. Det kunde ju vara mot någon funktionär som öppnade utvisningsbåset. De har ju aldrig varit otrevliga, men då tog jag ut ilskan över någon äldre man som var totalt jävla oskyldig. Det blir ju nästan pinsamt nu när man tänker på det, säger Jonathan Hedström.

Kommentarer

Mer

Mest lästa