Nu har vi 10 dagar med SHL-uppehåll. Ska faktiskt bli lite skönt att få ladda batterierna inför julmatcherna.

I lördags satt jag och kikade på Frölunda-Hv71. Där var faktiskt ett par intressanta iakttagelser från den drabbningen. Hv71 imponerade stort på mig och börjar forma sig till en otrolig lagmaskin där laget verkligen sätts framför jaget. I lördags var där för visso något billigt mål men Niklas Rubin i Frölundamålet fick å andra sidan bristfällig hjälp av sina lagkamrater. När Hv71 gjorde sitt 0–4-mål var det ganska tydligt på hur lojt Frölunda uppträdde.

Först anfaller man med fem spelare i anfallszon för att sedan gå och ta en kopp kaffe på Avenyn. Intresset på att jaga hemåt var av samma intresse som att äta risgrynsgröt utan saftsoppa. Det gjorde också att Anthony Camara kunde sätta dit en retur från Rubins frilägesräddning. Det hade han aldrig kunnat göra vid ett ok hem jobb från Frölundas spelare. Rönnberg lös som en julstjärna i båset, av ilska.


Växjö fick ett katastrofalt domslut emot sig när domaren Mikael Andersson med ungefär två minuter kvar på matchen använde pipan lite väl kvickt. Det hade annars förmodligen betytt tre blytunga poäng för Växjö i jakten uppåt i tabellen. Hallam ville se konsekvenser på Anderssons bleka lördagseftermiddag. Det visade sig att det blir det inte. Domarbasen Tomas Thorsbrink uttalade sig om att det inte kommer bli några följder av detta.

Jag är av åsikten att domarna är precis lika mycket heltidsanställda som spelarna. Det är givetvis en gigantisk skillnad på lönekuvertet, men att vara domare är deras yrke. Det gör också att jag har höga krav på domarkåren. Jag tycker vi har bra domare i ligan men om det nu är så att någon underpresterar eller inte lever upp till den höga nivå vi kräver. Ja, men bänka honom då. Låt domaren få vila några omgångar, leverera feedback till prestationen och ge honom verktyg till möjlig förbättring. Precis som en fjärde kedjespelare ligger på gränsen mellan istid och bänknötande kan domarna göra det samma.


Vilket lag vinner grundserien? Kolla in oddsen här


Jag har varit på två julbord den här veckan och satt och analyserade lite av SHL i samband med att man glufsade i sig maten. Började att jämföra lite av de olika rätterna mot SHL. Årets julskinka måste vara Oskarshamn. Julskinkan är alltid god i början på julen och ett vanligt förekommande pålägg på morgonmackan. Men det går sedan ganska snabbt till att julskinkan blir torr och tråkig. Oskarshamn började fint i år och som nykomling tog de alla med storm. Men efter att laget börjat förlora så har de nu halkat ner som jumbo. En tabellplacering de förmodligen kommer att behålla. Rögle är en stark bubblare till julskinkan som också rasat efter en stark start.


Årets Janssons är Luleå. En klassisk rätt som ofta gör att resten av julbordet stannar av. Alla vet mättnadskänslan som lagt sig efter ett par slevar av den klassiska julbordsrätten. Jag tänker direkt på Luleå som är bäst i SHL på att spela på ledning. Efter laget tagit ledningen är det svårt att lyckas tränga igenom försvarsmuren. Precis som efter lite Janssons är det inte mycket som mäktas med från andra lag eller maträtter. Det tar ofta stopp där.


Årets förvandling är Örebro. En gammal rätt som ofta legat på julbordet utan att någon egentligen bryr sig är de klassiska grisfötterna. Så har det varit med Örebro under många säsonger. Laget har varit med i SHL utan att lämna allt för stora avtryck.  Helt plötsligt har Örebro gått från att vara ett tråkigt lag i mitten/botten till att bjuda på riktigt kul framgångsrik ishockey. Definitivt har man lämnat grisfötterna och numera tillhör man övre skiktet på julbordet. Lite mer som en gravad lax, eller åt det hållet i alla fall. Örebro är än så länge årets överraskning på julbordet.

Ha en fin vecka och smaklig spis.

Á Bientôt!

Kommentarer

Mer

Mest lästa