7–0 i första, 4–0 i andra. Vart ska det ta vägen imorgon? Växjö är så förbannat överlägsna nu så det inte ens är spännande.

Igår vann Lakers skotten med 28–42 och det i en match där Skellefteå ändå var piggare jämfört med i tisdags. Skellefteå var bättre än i match ett, men det är inte tillräckligt. Det är inte tillräckligt för att kunna störa Växjö. Skellefteå ser stressade ut och det tror väl tusan man blir stressad. Möter man en i princip felfri motståndare så är det grymt svårt att behålla tålamodet. Man vill som spelare bryta ett mönster och då blir det oftast fel. Man frångår sina vanliga rutiner vilket resulterar i slarvigt spel och missförstånd med sina medspelare. Till och med Skellefteås rutinerade förstakedja ser stressade ut. När laget fick en grym chans att komma in i matchen genom ett 5–3-läge, fungerade typ inget. Dåliga avslut och slarviga passningar gjorde att man kastade bort den möjligheten. Det är lätt att vara kritiskt till Skellefteå och deras spel när laget har 0–11 på två matcher i en SM-final. Det är inte ok siffror, men man möter ett sjuhelsikes bra lag.

Jag har haft förmånen att få spela med Robert Rosén. Jag var med på den tiden då en ung talang från grannklubben Alvesta kom till Växjö. Jag kommer till och med ihåg när han gjorde sin allsvenska debut och om jag inte minns helt fel (vilket jag kan göra) så lirade jag den matchen i samma kedja som ”Robban”. Han är inte världens snabbaste hockeyspelare. Han är faktiskt inte ens topp 100 där. Han tillhör däremot kategorin spelare som har ett spelsinne utöver det vanliga. Att Växjö tog in Robban som ung talang och verkligen lät honom spela sitt spel, har haft stor betydelse för hans framtida hockeykarriär.

Henrik Evertsson kan sträcka på sig lite extra där. Jag tror inte det finns någon som kan påstå att Robban inte är en ödmjuk eller en bra kille. Jag kan sätta honom i facket bland personer man kan lita på. Vinner jag en miljon skulle jag tryggt kunna låta Robban ta hand om min peng. Han hade aldrig fått för sig att röra min slant. Det har inte att göra med att han tjänar bra och inte har behovet av min miljon. Nej, det har att göra med att han är en genuint bra och ärlig kille. En kille man unnar framgång. Tillsammans med Kiiskinen och Pettersson bildar de en kedja som är suveränt bra just nu. Man får fasen ståpäls när de lirar på den nivån de gjorde i går (igen). Elias 2–0 mål är ett konststycke som involverar alla tre i kedjan i extremt hög fart. Vilken skicklighet och det ger mig rysningar.

Hur har det gått med frågetecknet på Växjös målvaktssida? Viktor Andrén har hållit nollan i två finaler än så länge så där har vi svaret på den frågan. Igår gjorde han flera otroligt bra räddningar när Skellefteå var framme och nosade. Måste kännas rätt gott för Andrén att komma in och visa sina kvaliteter. Det är en bra målvakt och det här kan mycket väl bli hans stora genombrott.

Imorgon är det dags för final nummer tre. Det finns faktiskt INGET som talar för att Växjö inte vinner den också. Att Växjö ska få någon känsla av att det är klart och att de redan firar på Stortorget i Växjö, det tror jag inte ett dugg på. När vi fick se in i Växjös omklädningsrum efter gårdagens match var det inte direkt high five-stämning. Spelarna var återhållsamma med glädjen och verkar tydligt bestämt sig att fokusera på en match i taget. I hörnet stod Sam Hallam och kontrollerade att ingen gick utanför boxen och firade segern för mycket. Växjö är trots allt bara halvvägs till sitt mål, så det är lång kvar.

Jag hoppas för finalens del att Skellefteå kommer vilja visa mer och faktiskt göra match av det här. Vi får se imorgon då egentligen allt talar för 3–0 i matcher till Växjö. De är kanske just det som är Skellefteås chans, att inget talar för dem. Hoppas bara de själva inte tappat tron, för då är det ridå ner.

À Bientôt
Andrée

Kommentarer

Mer

Mest lästa