Jonas Gustavsson: ”Jag var inte så bra som statistiken visade”

En av sommarens stora profilvärvningar stod Linköping HC för när Jonas ”Monstret” Gustavsson plockades in, efter att ha tillbringat de åtta senaste säsongerna i NHL. NordicBet och SHL-bloggens Mårthen Bergman träffade Gustavsson efter en träning i Linköping i veckan, och snackade smeknamn, SM-guld och Connor McDavid. 

Vad kommer smeknamnet ”Monstret” ifrån från första början? Var det Lasse Anrell som började i någon Sportbladet-krönika?
– Jag vet faktiskt inte. Jag tror det var en tränare som kallade mig det i Färjestad, att jag spelade som ett monster. Sen var det någon tidning som skrev det. Jag är inte helt hundra men jag tror att det var så det startade. Jag vet att det startade sista året jag var hemma och spelade (2008/09), i slutspelet. Någon sa det och sen rullade det på i media.

”Monstret” slog igenom med dunder, brak – och varenda synonym man kan komma på – under grundseriesäsongen 2008/09. Ta det i kubik och du har hans prestation i slutspelet samma säsong. Med en räddningsprocent på 96.1 och ett snitt på 1.03 insläppta per match var han den kanske störste guldhjälten av dem allra när Färjestad bärgade sitt åttonde SM-tecken.

– Det var inte så att jag var 18 och det exploderade under två säsonger och jag tog för snabba kliv, utan jag var ändå 23-24. Så jag hade ändå tagit steg för steg efter att jag var förstaårssenior, och spelade till och med lite division 1 med AIK när jag var där och sen gick vi upp till hockeyallsvenskan och jag spelade två år där. Så det känns som att jag fick ta många kliv och jag fick ta en längre väg men sen till slut så trillade polletten ner och det klickade, och då gick det ganska fort.

Under säsongen du slog igenom så hade du den bästa målvaktsstatistiken i slutspelet på tjugo år. Hade du känt att det var på gång eller kom du bara in i ditt världens flow helt plötsligt?
– Under första säsongen i Elitserien, som det hette då, så kändes det bra i grundserien. Jag var inte förstemålvakt men i slutspelet fick jag hoppa in och spela lite här och där, speciellt i första rundan mot Frölunda då vi vann en del matcher. Då fick jag en boost av det. Sen åkte vi faktiskt ut mot Linköping i andra rundan och det gick kanske inte riktigt lika bra, men om man slår ut det över hela säsongen tyckte jag att jag gjorde en bra säsong för att vara första säsongen. Det var kanske över förväntan för jag visste inte hur det skulle kännas att spela på högsta nivån i Sverige.

De senaste åtta säsongerna har ”Monstret” dock inte haft chans att jaga ytterligare ett SM-guld. Efter succén 08/09 lyfte Toronto Maple Leafs på luren och flyttlasset gick till Kanada.
– Det var häftigt. Jag hade lite tur som, eftersom att jag inte hade blivit draftad, kunde välja lite grann var jag skulle hamna. Då lockade Toronto sjukt mycket eftersom det var en hockeystad och det var en ”once in a lifetime”-chans att gå till ett sådant ställe. Att åka till NHL var häftigt i sig men att krydda det med att gå till Toronto, som jag tyckte var hockeyns huvudstad, det var fantastiskt. Sen var det inte det jag baserade beslutet på, det var framför allt målvaktssituationen. Att jag hade chansen att få spela på en gång. Men att få spela i Toronto med allt vad det innebär, det var självklart en häftig erfarenhet.

Sidospår men: du har spelat med Connor McDavid, vad säger du om honom?
– Första gången jag såg honom på is så såg jag att det var den bästa spelaren jag någonsin spelat med. Jag såg direkt grejer som jag aldrig sett tidigare. Då hade jag ändå varit med rätt många år. Han har sån otrolig fart i det han gör. Går han på 80 procent så håller han samma nivå som de andra som går på 100. Det känns som att han knappt blir andfådd och när han vill så kan han skruva upp tempot och det är då han bara kör förbi folk. Det var häftigt att få se på så nära håll. Men det kan ju bara bli bättre, han har också saker som han kan jobba på som kommer göra att han tar ännu fler steg. Han kanske inte har den absolut bästa tekniken och det kommer bli ännu bättre. Han kanske inte har det absolut bästa skottet heller, kanske långt ifrån, till och med i Edmonton. Han har definitivt potentialen att dominera de närmsta 15 åren och vinna poängligan år efter år. Han har så mycket i sig att jag har svårt att se att han inte är där uppe.

Kommentarer