”Jag kommer aldrig att spela i Djurgården”

KARLSTAD. Michael Lindqvist, 23, tog SHL med storm och bombade in 20 mål på 33 matcher för sitt Färjestad. Sen gick nyckelbenet av och nu laddar skyttekungen för comeback lagom till slutspelet. SHL-bloggens Mårthen Bergman drog till Karlstad för att prata bristen på hemlängtan, att han aldrig kommer spela i Djurgården, Pelle Prestbergs tips, tålamod och målsinne.
– Jag har någonstans känt att jag höjer mig när jag får spela med bättre spelare. Det känns som att jag har en väldigt hög nivå inom mig, säger han.

Vi slår oss ner i Löfbergs Arenas lunchrestaurang efter en grillbuffé fredagen till ära. Micke berättar att han dagen efter ska gästa C More-studion och att det här blir en perfekt ”mediauppvärmning”. Stockholmsbördig som jag är kan jag inte låta bli att fråga huruvida han faktiskt saknar huvudstaden.
– Nej, faktiskt inte. Jag trodde jag skulle tycka att det var en större skillnad än vad det är. Jag har trivts sen dag 1 när jag kom hit i maj. Det finns väl flera orsaker till det men Färjestad är en storklubb och det finns helt andra resurser här än vad det gör i AIK, och det har jag märkt av. Även staden Karlstad är bra, det mesta finns. Jag bor mitt i stan så jag får ju stadskänslan ändå även om det är lite mindre än vad Stockholm är.

”Lite” mindre än Stockholm? Nu är du snäll…
– Det kanske inte är någon stadspuls så men det är ett enklare liv än det är hemma i Stockholm. Jag växte upp i Sollentuna och mina första A-lagsår bodde jag hemma i villan i Sollentuna och beroende på hur mycket kö det var så var jag van vid att det kunde ta 40 minuter till träningen. Och till matcherna var det ju jättekö så då tog jag oftast tunnelbanan. Så på så vis är det mycket enklare här. Men jag trivdes jäkligt bra i AIK också och det är klart jag saknar polarna hemma. Men jag har trivts så bra ända från start här så jag har faktiskt inte haft någon hemlängtan.

Å ena sidan hockeyproffs, å andra sidan åker tunnelbana till hemmamatcherna. Gött ju?
– Precis. Hockeyallsvenskan är kanske inte den mest glamourösa ligan heller.

Det var lite rykten hit och dit under åtminstone två av säsongerna med AIK.
– När vi åkte ur där, jag var ju med sista säsongen i SHL, så började jag med att sitta lite på bänken, spelade mycket med J20 och sen fem-sex minuter här och där. I slutet på den säsongen fick jag allt mer ansvar och jag tror jag gjorde tio poäng den säsongen och sju av dem sista tio-tolv matcher. Så jag kände redan då att jag kunde vara med och bidra i SHL. Sen åkte vi ur men jag var kvar, och det fanns väl lite intresse då men jag hade skrivit ett kontrakt med AIK som faktiskt gällde även om vi åkte ur. Jag såg inga problem med det utan såg fram emot en stor roll.

– Så jag gick in i första säsongen i allsvenskan där med ganska höga förväntningar på mig att jag skulle vara en ledande spelare i laget och började bra den säsongen på försäsongen, men jag hade lite problem med småskador så jag fick ingen riktigt bra försäsong. Sen hade vi ett jättetungt år hela laget det året så det var väl ingen höjdarsäsong. Så då var man väl inte lika het på marknaden längre.

– Nästa år tog jag stora kliv och framför allt i slutet av säsongen när vi kvalade mot Karlskrona. Jag hade ett jättebra play off och kvalmatcher och fick anbud från SHL men av lite lägre rankade klubbar, utan att nämna några namn. Jag kände väl att det kunde vara bra för mig att stanna kvar och fortsätta utvecklas samt göra en hel bra säsong. Jag tror det var nyttigt för mig, jag fick spela jättemycket förra året och gjorde en bra säsong och ett bra play off igen. Jag hade mycket fler alternativ inför i år med bättre klubbar. Så jag kände mig mer redo. En stor anledning till att jag kom in i det så snabbt i år och kunde leverera från start var att jag hade utvecklats så mycket i allsvenskan, till en mer komplett spelare, än om jag hade kommit hit tidigare. Jag har sagt det förut men jag tror att det är många som har lite väl bråttom. När de är runt 20 år och hör SHL-intresse så är det många som stressar iväg och hamnar i ett fack i en fjärdekedja och inte får spela särskilt mycket. Då tror jag att det är bättre att ha en större roll i allsvenskan, som jag hade, och sen ta klivet när man är redo fullt ut och gå in i SHL och få en bra roll precis som jag har fått i år. Då blir det mycket lättare att lyckas som en offensiv spelare.

Moget!
– Det är många som har sagt det. Jag har fått ganska mycket kredd för att jag valde att stanna kvar. Det är ett beslut som jag absolut inte ångrar. Sen var det inte direkt så att buden haglade in. Det hade varit en annan grej om folk hade stått och dragit i mig från SHL, nu var det intressen och jag hade kunnat gå men jag kände inte att det var riktigt så hett. Och så kände jag att om de är intresserade nu och jag gör det bra nästa år så är chansen stor att de är intresserade igen. Jag kände ingen stress heller, jag trivdes väldigt bra i AIK. Sen var chansen att spela upp AIK en faktor också, det hade varit en dröm. Jag är AIK:are sen barnsben.

Det här är ju mycket ”om, ifall att” och hypotetiskt. Men det kommer bli ett ganska stort ekonomiskt glapp mellan SHL och hockeyallsvenskan snart. Det kan bli så att vill man spela SHL-hockey i Stockholm i framtiden så finns bara Djurgården. Med det sagt: hur mycket AIK:are är du?
– Haha, alltså… jag kommer aldrig… jag kommer aldrig spela i Djurgården. Det kommer jag inte göra.

Är det så?
– Ja. Det ska sjukt mycket till för att jag ska spela i Djurgården. Men jag har jättesvårt att se mig själv dra på mig en djurgårdströja, för jag har jättestora sympatier för AIK. Jag har gått mycket på fotbollen också, så Djurgården var inget alternativ i år och jag har väldigt svårt att se att det skulle vara ett alternativ för mig framöver.

Fick du frågan?
– Nej.

Inte helt olik Håkan Loob i spelstil.
– Jag? Hehe. Nä, men det är väl en jävla jämförelse också… Håkan har ju gjort 50 mål i NHL så det är svårt att jämföra mig med honom. Han gjorde ju mycket mål och jag har gjort en hel del mål i år så…

Ja, vi måste ju snacka om det. Du gör din bästa säsong målmässigt förra året i hockeyallsvenskan med 17 mål på 51 i grundserien. Och här smäller du in 20 på 33. Vad är det?
– Jag har alltid haft en näsa för mål, i juniorerna gjorde jag mycket mål och ända sen jag kom hit har jag fått en roll som jag trivs väldigt bra med. Jag har spelat i en kedja med Dick (Axelsson) och (Rasmus) Asplund som har funkat väldigt bra, där jag fått den rollen i kedja av avsluta. Jag har tränat väldigt hårt i sommar, mycket extraträning ligger bakom. Jag har alltid tränat mycket skott, jag stannar alltid kvar 20 minuter och skjuter direktskott ur alla möjliga positioner. Min position i power play, jag har gjort tio mål i power play, där har jag tränat väldigt mycket skott, ur alla olika vinklar och på alla olika typer av passningar.

– Jag har även tränat en hel del med Pelle Prestberg, som är en extra resurs vi har här i klubben. Han har ju stått på samma ställen som jag gjort mina mål, så han vet ju exakt hur det är och jag har fått jäkligt mycket tips av honom. Allt från hur man ska röra sig i power play till skotteknik och han har filmat mig när jag skjuter och gett mig feedback och även pratat om hur målvakter agerar i olika lägen, var målvakter har problem när man skjuter. Jag har lärt mig jättemycket av honom, jag lär mig bara av att prata med Pelle. Han har en sjuk erfarenhet av att göra mål, jag vet inte hur många han har gjort.

– Han hade säkert gjort tio i power play även i år om han bara hade fått stå där. Han har fortfarande ett jävla skott. Det har varit en jättebra resurs att ha.

– Men det är många olika parametrar, men framför allt har jag fått samma roll här som jag hade i AIK. Och det var mycket det Peter (Jakobsson) tryckte på när jag träffade honom. Att jag ska spela som jag har gjort i AIK. Sen tror jag inte att någon hade trott att jag skulle gå in och göra så mycket mål och poäng direkt, många trodde nog att det skulle ta längre tid, men jag kom in med bra självförtroende från att jag spelat i SHL för några år sedan, och jag kände redan då att jag kunde bidra.

När kände du att det verkligen började gå bra?
– Kemin med min kedja och de jag spelar med i power play, Ryno och Virtanen, klickade direkt redan under försäsongen. Så jag gjorde en hel del poäng redan då. Sen tänkte jag lite att efter försäsongen att ”nu måste jag hålla i det här och visa att jag kan vara bra under säsongen också”. Och så gjorde jag mål i typ tredje bytet i premiären så då fick jag en bra start och sen dess bara ridit på vågen. Men jag fick ju den där skadan nu så det har inte bara varit som på räls.

Hur var det att få skadan?
– Det var jobbigt som fan, jag tror jag ledde skytteligan då och hade en väldigt bra säsong på gång. Men jag har varit ganska lindrad från det tidigare år och det är en del av sporten. Men det kändes bra att jag hunnit visa att jag kan leverera på den här nivån innan skadan. Det hade varit jobbigare mentalt att brutit nyckelbenet efter två matcher. Sen också att jag fått diagnosen att komma tillbaka till slutspelet, det har varit en morot. Det är en mental boost.

Vad är status nu?
– Det är lite oklart. Jag har varit på is ganska mycket men har en bit kvar. Vi har sagt att jag förhoppningsvis kan spela nästa helg, sista matchen i grundserien, men vi kommer inte äventyra någonting. Vi ska följa upp med en röntgen här nästa vecka och göra en bedömning utifrån det. Men jag hoppas jag kan spela sista grundseriematchen mot HV71, det hade varit skönt.

Hur uppkom skadan?
– Jag fick ett skott på nyckelbenet mot Karlskrona. Så gjorde jag röntgen och man såg ingen fraktur på nyckelbenet så läkarna sa att det inte kan bli värre utan det var bara att spela. Så då vilade jag i två veckor och gjorde comeback mot Luleå, kände redan innan att det var något som var fel. Så fick jag någon liten tackling och kom på högerkanten och skulle skjuta ett skott. Då kände jag hur hela axeln bara lossnade. Och dagen efter gjorde vi en till röntgen och då var nyckelbenet helt av. Första dagarna var hemska, jag kunde knappt ta mig upp ur sängen. Första veckan var jäkligt jobbig men de tre senaste veckorna har jag kunnat köra på jäkligt bra så förhoppningsvis kommer jag tillbaka i en bra form.

Du har inte spelat TV-pucken, inga juniorlandslag, inte draftad men du känns väldigt lugn och trygg i din hockeykunskap. Hur låter drömmarna?
– Det är klart att jag har en dröm om att spela i NHL, det har väl alla. Vi får se vad som händer efter den här säsongen, som den har utvecklat sig så är det klart att jag har börjat fundera. Självklart siktar jag på att spela i NHL en dag och skulle chansen komma tror jag att jag hade haft ganska svårt att tacka nej. Så vi får se vad som händer framöver helt enkelt, jag har två år med Färjestad men ja, vi får se.

Att du levererat i SHL, vad har det gjort med din syn på hur bra du kan bli?
– Jag har någonstans känt att jag höjer mig när jag får spela med bättre spelare. Det känns som att jag har en väldigt hög nivå inom mig. Får jag spela med riktigt skickliga spelare så känner jag att jag höjer mig själv också, och så tror jag det är med riktigt bra spelare. Det är klart att du spelar mot bättre spelare också men har du en hög nivå inom dig, hockeysense-mässigt, så får du ut större potential av dig själv när du får spela med bättre spelare. Spelare som redan är på den nivån dit jag har potential att nå.
– Det är klart att jag känt att jag kan leverera väldigt bra på den här nivån. Jag är 23 år och har mina bästa år framför mig, så jag ser ingen anledning till att stanna i någon utveckling. Jag tror jag har en högre nivå inom mig, jag tror inte det här är min pik. Får jag chansen att åka över får man se hur det går, men det vore en dröm.

Jag blir nästan lite smått provocerad av ditt lugn. Tvivlar du aldrig?
– På mig själv?

Ja.
– I grund och botten vill jag vara ödmjuk och jag ser mig som en ganska ödmjuk kille så. Samtidigt så vet jag vad jag kan och jag känner att jag har en väldigt hög potential i mig. Och den här säsongen har gjort att jag fått ett väldigt bra självförtroende. Hade någon frågat mig inför den här säsongen om jag skulle göra det såhär bra… det var inte så många som frågade mig om NHL inför den här säsongen. Hade någon frågat mig om det då hade jag sagt ”jag måste göra det bra på den här nivån först, sen får vi se”. Men nu när jag känt att jag kan göra det så bra här så är det klart att jag har börjat fundera, det tror jag är naturligt. Jag vill se hur bra jag kan bli och för att se det måste jag sträva uppåt.
– Men nu fokuserar jag bara på att ta mig tillbaka här och göra ett bra slutspel för Färjestad. Jag har varit borta ganska länge så det gäller att jobba hårt nu och bara för att jag gjort det bra innan så är det inte så att det bara kommer fortsätta rulla på efter en så långt skadeuppehåll.

IntervjuFärjestad BK

Kommentarer

Mer

Guldtränarens recept för att vinna igen: ”Måste sätta en enormt tuff ton”

SHL-podden

"När jag var med i VM, fast ändå inte..."

Bloggar

”Varje individ i vårt lag älskar varandra”

Bloggar