Pålitlig, trygg, stadigvarande och solid är alla synonymer till stabil. Alla dessa ord skulle på att bra sätt sammanfatta Växjö Lakers insats i går. Växjö spelade med sådant tålamod att det nästan var lite irriterande hemifrån. Man hoppades att någon skulle sprätta iväg en puck i panik, eller att någon forward skulle glömma att ligga som hög trea i anfallszon. Den förhoppningen bygger nog mest på att Växjös perfektionen med sitt tålamod blev för mycket för en lagom Svensson som mig. Uppförsbacken som Malmö nu befinner sig i är brant, riktigt brant. Nu tror jag att man måste vinna på fredag om det ska finnas chans att gå till final. Det gör man inte med det spel man presterat än så länge. Nu har dessutom Victor Fasth börjat växla upp i Växjökassen och det underlättar inte direkt det för Malmö. Dennis Rasmussen gör ett avgörande mål igen och visar sig vara en skaplig värvning trots en lite seg start. Han är en bra SHL-spelare, det vet vi sedan tidigare.

Jimmie Ericsson hade inte direkt rullatorfart i tisdags. I så fall en duktigt trimmad sådan. Han skrinnade så läckert igenom hela Djurgårdenförsvaret och gjorde en ”Foppa”. Det var riktigt snyggt och riktigt viktigt. Jag menade inför matchen att Jimmie Ericsson och fler med honom har en rutin som till viss del saknas i DIF. Den rutinen blev faktiskt avgörande. Det var precis de rutinerade herrarna i Möller, Ericsson och Ortio som fällde avgörandet till Skellefteås fördel. Laget visade stor tro på sig själva och på sitt spel genom att inte klappa ihop efter ett 0–2 underläge i början på matchen. Där är åter igen ett rutintecken att många varit med förr och inte stressar upp sig. Nu kommer dessutom Jocke Lindström tillbaka och det gör inte laget/rutinen till det sämre direkt. Får DIF ett 0–2 underläge i matcher så kommer de verkligen sättas på prov. Ska bli grymt spännande att se hur lagets orutinerade ungdomar tacklar den pressen.

Spela på SHL och få en överraskning varje fredag!

Mora grejade det till slut. Att anställa Sveriges snusprilla nr 1 visade sig vara ett smart drag. Mats Lusth fick ordning på skutan som ganska enkelt besegrade Leksand. Jag förstår alla dagar i veckan att Lusth tog chansen i Mora. Han hade INGET att förlora. Hade de åkt ut hade han inte fått bära hundhuvudet. Det hade andra fått göra och snacket hade gått att Lusth fått för kort tid på sig för att kunna påverka laget. Nu lyckades han hålla kvar Mora och lär väl erbjudas ett kontrakt. Smart av Lusth som därmed förmodligen kan räkna in sig som SHL-coach igen. Leksand sörjer jag med då laget inte lyckades med sitt återtåg. De var faktiskt aldrig riktigt nära heller. Jag vet inte men jag har en känsla att Leif Carlsson inte är rätt man där. Han ser mest ledsen ut i båset och tycker inte han direkt förmedlar en coachning där det brinner i ögonen. Jag tycker dessutom att han oftast mest håller med i intervjuer och inte direkt kommer med egna konstruktiva idéer. Men det är så jag uppfattar det. Leksands supporters har kanske en annan åsikt.

Yes, game 7. På fredag ska NKT arena koka så pass att marinmuseets ubåt HMS Neptun börjar att vibrera. Det kan man fasen i mig kräva av Karlskronaborna! Timrå har å sin sida ALLT att vinna och kan åka ner till Blekinge och bara njuta. Jag är inte ett dugg avis på spelarna i KHK. De lär ha nervositeten utanpå matchtröjorna och kommer inte vilja göra misstag. Kommer KHK lyckas med att hålla sig kvar eller vi får se ett Timrå tillbaka i högsta ligan?

Vinnare (inkl övertid): Karlskrona [1.70] – Timrå [2.04]

À Bientôt,
Andrée

Kommentarer

Mer

Mest lästa