Jag ser en möjlighet för SHL-klubbarna att spara pengar samtidigt som man behåller/höjer kvalitén i lagen. Man ska ut och fynda på rea. En rea som finns i en ort närmare än man tror. Kristianstad, Almtuna, AIK, Pantern, Timrå spelar i ishallar man bland annat ska åka ut till. Jag menar på att det finns så otroligt många spännande spelare både i Hockeyallsvenskan och i division 1. Spelarna är inte bara intressanta, de är även billiga. De är oftast i början av sina karriärer och prislappen har ännu inte skenat iväg. Jämför det här med att leta efter den där extrema spetsspelaren. En transatlant, finne eller vad det nu är, kräver oftast sina sedelbuntar. I det lönekuvertet kan man utan bekymmer stoppa in tre bra allsvenska spelare.

I SHL-klubbarna finns det oftast en ganska stor personalstyrka med olika uppgifter. Det är marknad, ekonomi, fystränare, tränare, hockeygymnasieansvariga, administration, medieansvarig med flera som arbetar under samma tak. Hur många av dessa tror ni åker runt för att se vad där finns att fynda på rean ute i landet? Inte många kan jag säga. Tränarna försöker åka ut och kika så mycket de hinner men de har ofta mycket annat att sköta. Det är inte sällan som den pucken landar på sportchefens bord. En sportchef som större delen av säsongen har ett otroligt späckat schema. Varför inte underlätta för alla med att anställa en intern scout? En som åker runt och fokuserar på Hockeyallsvenskan och division 1. En som kan hitta de där spelarna med potential i. En som i slutändan skulle kunna göra skillnad på nedersta raden i budgeten.

I årets SHL är där många spelare som är tydliga bevis på bra värvningar från lägre divisioner:

Elias Pettersson är en grym talang och kan inte räknas in som ett ”fynd” från Allsvenskan. Men han spelade faktiskt i Timrå i Hockeyallsvenskan ifjol och det var Växjö som trodde mest på talangen. Succé är ett milt uttryck.

Emil Larsson kom från Almtuna till Luleå i år. Han ligger tvåa i den interna poängligan och får verkligen räknas in som ett kanonnyförvärv.

Joel Persson kom från division 1 och Kristianstad till Växjö inför säsongen. Den mitti prick värvningen är löjlig. Joel ligger två i backarnas poängliga och är rent ut sagt för jävla bra. Ni som såg CHL-finalen igår såg hur han stod som en konung och levererade magiska passningar från pointen. Sen att ingen lagkamrat kunde förvalta passningarna var inte Joels fel.

Michael Lindqvist gjorde en bra säsong i AIK ifjol med 17 mål och totalt 39 poäng. Än så länge har han gjort 20 mål i årets SHL. 20 mål? Någon som trodde det? Han är ännu ett bevis på en toppvärvning från serien under SHL.

Olle Liss har fått en start i Rögle som vi sällan skådat. 7 poäng på tre matcher och hyllad som hjälte i Ängelholm. Att ta steget från Pantern till SHL har ju gått skapligt för Dala-Floda killen.

Det här är exempel på några som lyckats. Det finns givetvis också spelare som inte riktigt mäktar med omställningen från Hockeyallsvenskan till SHL. Det går inte att jämföra skillnaden på en sådan spelare jämfört med när en SHL-klubb misslyckas med en spetsvärvning. Pengapåsen spelar inte i samma liga och att sitta med tunga kontrakt på underpresterade stjärnor är en katastrof. Ett nuvarande exempel på detta är just det som hänt i Rögle med Olle Liss intåg i laget. Det blev på bekostnad av Juhamatti Aaltonen som nu sitter på läktaren och väntar på att en ny arbetsgivare ska höra av sig. En spetsspelare som antagligen lyfter 3–4 gånger Olle Liss lön.

Jag tror att SHL-klubbarna kan bli bättre på att snegla efter spelare i Hockeyallsvenskan och Division 1. Att ta in någon som hjälper dem med det, kan vara en väl värd investering.

À Bientôt,
Andrée

Kommentarer

Mer

Mest lästa