Ännu en måndag och vi börjar närma oss november där det ofta sägs att agnarna sållas från vetet. Den tiden på året när premiäreuforin har avtagit och det handlar om att gneta ihop så många poäng det bara går för att ha med sig sedan när vi passerat nyår. 

Jag tittade hemifrån tv-soffan i torsdags. När det var målsvep visades Samuel Fagemos 1-0-mål (se nedan) mot Luleå och nästan i kör småskrattade experterna och sa att han hade halvfuskat med hemjobbet och på grund av det fått ett friläge och gjort mål. Jag hade svårt att släppa det och gick in och kollade målet igen och tycker i stället att det visade på ett utmärkt spelsinne att uppfatta situationen och sticka i precis rätt läge för att kunna utnyttja det han är som bäst på, nämligen att göra mål.


Fagemos mål


Det i sin tur fick mig att fundera på hur mycket det är värt att ha någon i ett lag som ligger ”på rulle” som det kallas och nosar upp dessa frilägen eller 2-1-situationer, men där det i gengäld någon gång ibland blir fel och motståndaren får ett numerärt övertag en kort stund. Den gränsen är hårfin och det är väldigt svårt att säga vad som är rätt eller fel. Men det som är helt klart är att i Sverige anses det lite halvfult att vara den spelartypen!

Jag har som sagt tänkt rätt mycket på detta i veckan och kommit fram till tre punkter om vad som krävs för att jag tror det ska finnas ett mervärde i att vara en spelare som hittar dessa situationer.


1. Spelsinne

Du måste ha ett väldigt väl utvecklat spelsinne för att känna av när det är läge att sticka. Anfaller motståndaren till exempel tre mot fyra och du är femte spelare hem tycker jag inte alls det är fel att vrida på huvudet och kolla var motståndarbackarna befinner sig ifall dina lagkamrater bryter, som de ju gör i majoriteten av fallen i det här exemplet. Kan du då snabbt orientera dig så att du får en yta att gå på så tycker jag det är helt rätt!  Klyschor som att spela klart situationen tycker jag är fel. Jag menar att man ska kunna ha som krav på alla SHL-spelare att har du kontroll på pucken och någon sekund på dig så ska du kunna få den förbi en motståndarback som står på blålinjen utan att du ska behöva ha hjälp från en forward i egna laget. Stick då i stället för att skapa förvirring hos det andra laget.


Önska ditt eget SHL-spel


2. Tänk på vem du spelar med!

Det handlar ju också väldigt mycket om vem som har pucken ifall du ska få den när du har stuckit, men man måste respektera att alla spelare har olika styrkor och att en del spelare inte ser möjligheten på samma sätt som du. Jag tycker själv att kanske min bästa egenskap var att hitta fria ytor för att jag hade koll på var övriga nio utespelare på isen befann sig allt som oftast. Spelade jag då med exempelvis Mattias Bäckman, Magnus Johansson, Niklas Olausson eller Kenny Jönsson, för att gå riktigt långt tillbaka i tiden, kunde jag ju sticka på 50/50-lägen (eller ibland kanske 40/60 om man ska vara ärlig, haha). För jag visste att vinner de pucken så kommer jag att få den i 9 fall av 10 för att dessa grabbar ser spelet på samma sätt som jag gör. Spelade jag däremot med vissa icke namngivna spelare 😉 så stack jag kanske inte ens i 70/30-läge för jag visste att jag ändå inte får passningen.


3. Förtjäna rollen

Den viktigaste punkten: Du måste förtjäna den rollen gentemot dina medspelare och tränare genom ett hårt jobb när man väl är i defensiven och det inte finns tillstymmelse till att tänka på kontring. Det kan vara att täcka skott eller genom en stenhård backcheck när du kanske är tredje man hem i stället för femte. Gör du dessa grejer kommer du få respekt med dig och då kan du nog till och med bli uppmuntrad att ligga och läsa av spelet och vara beredd att sticka hela tiden. Gör du däremot inte detta och alltid ligger på fel sida, alibitäcker skott i egen zon, det är då problemen uppstår och det ofta blir gnälligt i gruppen. Då är du som lag illa ute.

Som sagt detta är mina funderingar och det är en hårfin gräns mellan genialitet och galenskap, men jag tycker att det är en intressant diskussion hur mycket man kan släppa på defensiven för att ändå gå plus på det som lag i långa loppet, Så fortsätt Samuel Fagemo (med flera) att utnyttja ditt fina spelsinne till att få frilägen och göra mål, vi behöver sådana spelare också!

På återhörande!

Kommentarer