Intensiv vecka med tre fulla omgångar som avslutar ”höstsäsongen” och det är många viktiga poäng som står på spel. Dessutom är det en väldig skillnad rent energimässigt att gå in i ett uppehåll med lite segrar i ryggen i stället för nollpoängare. För när uppehållet väl kommer brukar det pumpas på med riktiga gristräningar ett gäng dagar och den träningen känns betydligt enklare att genomföra med ett lag i harmoni kontra en trupp där vissa kanske till och med är rädda för att inte få vara kvar.

Som den statistiknörd jag är har jag grottat ner mig lite i siffror från säsongen hittills och tagit ut de tre mest intressanta sakerna jag hittade i mitt tycke.


1. Powerplay är viktigt

Det får jag väl kanske inte Nobelpriset för att skriva men tittar man på siffrorna så är det tydligt. Samtliga topp 6-lag ligger plus om du kollar på antal gjorda mål i PP vs insläppta i BP. Luleå är bäst i klassen och ligger +9 på 13 spelade matcher. Det är ruggigt vasst och tänk dig själv att få börja varje match i den så täta ligan som SHL är med 0,69-0. Och i andra änden hittar vi Rögle som är hela -10 i spelet med ojämn numerär på isen. Ni förstår ju själva hur svårt det är att ta poäng då!  Jag får känslan av att powerplay är något spelare och ledare nämner så där i förbifarten när de analyserar sitt lag. Men det borde ligga högst upp på priolistan!


Kolla in alla SHL-odds


2. Vikten av en bra start

Tittar man på procenten segrar som tagits när lagen gör mål först (alltså 1-0) så är den överväldigande. Linköping till exempel har gjort första baljan sju gånger och är då obesegrade under ordinarie tid, medan man släppt in första fem gånger och då bara vunnit en match. Varken Rögle, Brynäs, Växjö, Timrå eller HV71 har vunnit en enda match under ordinarie tid när de släppt in första målet. Otroligt intressant!


Önska ditt eget SHL-spel


3. Vinster av tredjeperioder

Många tränares mardröm är ju att förlora många sistaperioder för att det då kan bli mycket snack om att man är för dåligt tränade och så vidare. För mig är det just bara snack, jag är tämligen övertygad om att den fysiska statusen är relativt jämn i SHL lagmässigt räknat. För mig är det mer ett tecken på vad man har för känsla i gruppen och i ledarstaben.

I ett tryggt lag och med tränare som hela tiden vill gå för det går det ofta bra i slutet av jämna matcher, medan det i ett lag som går dåligt lätt blir ängsligt och tränare sätter in spelare mer för att inte förlora än att vinna. Tittar vi på statistiken här sticker Djurgården och Färjestad verkligen ut, med åtta respektive sju vunna tredjeperioder. Det är bra, riktigt bra. Och det stämmer också väl överens med min bild av Robert Ohlsson och Johan Pennerborn i FBK, två tränare som inte är rädda att förlora och jag tror det lönar sig i längden! I botten hittar vi Timrå, HV, Rögle och Växjö och det tror jag som sagt inte är för att man är dåligt tränade, utan för att man just nu är lite ängsliga och gärna backar hem i stället för att attackera med full kraft!

Som sagt, finns hur mycket kul att titta på som helst, men dessa punkter tycker jag är mest intressanta just nu 😃

På återhörande!

Kommentarer

Mer

Mest lästa